Warning: imagecreatefromstring() [
function.imagecreatefromstring]: Data is not in a recognized format in
/home/16736/domains/mammamuu.com/html/wp/wp-content/plugins/nuzzaciWidthWatcher.php on line
55
Warning: imagejpeg(): supplied argument is not a valid Image resource in
/home/16736/domains/mammamuu.com/html/wp/wp-content/plugins/nuzzaciWidthWatcher.php on line
56
Nu menar jag inte den passsion man förknippar med en människa av annat kön – utan passionen för livet. LIVSPASSIONEN.
Stress, jäkt, hopplösa människor, överfulla soppåsar och inga parkeringsplatser när man behöver dem, får en inte att associera till livspassion, men ändå finns den där, mitt i vardagen.
Jag vill tänka på mig själv som en passionerad människa för jag har en törst och en obotlig nyfikenhet på livet och människor. Människor skrämmer mig ibland och jag tycker absolut inte om alla varje dag. Men jag är nyfiken på dem, fascinerad av dem och lär mig otroligt mycket av dem. Jag försöker att ha en öppen inställning, och det tycker jag är att ha en livspassion – en passion för livet.
Livet är nämligen för kort för att sluta sig, för att inte se efter vad man kan bli och lära sig genom andra människor.
Vissa dagar som idag är det lätt att vara livspassionerad – eller förälskad i livet om man så vill - för det är en sådan där strålande vårdag när man känner att det är underbart att leva. Mimosan och mandelträden blommar, fåglarna kvittrar och det är VÅR i luften. Det är den 8 mars och La festa della donna (Kvinnodagen i Sverige) och det känns så där extra underbart att vara kvinna just i dag.
Jag gläder mig åt att jag åter kan känna att livet ÄR underbart, att jag har möjlighet att vara i mitt älskae Italien, vars sol och värme, och lugna livsstil får mig att må bra. Att jag har kunnat ställa undan värktabletterna och klarar av att promenera, att pyssla om min trädgård. Jag kan se många kommande lyckliga dagar framför mig härnere i Italien.
Det har sagts förr, men tål att upprepas.
Trär man upp alla obetydliga dagar på en tråd så har man ett pärlband som är ens liv. Det gäller att se till att alla pärlorna glänser. Olika mycket förstås, men att de glänser.
Jag förespråkar inte en förnöjsamhet som är så förnöjsam att man inte tillåter sig att längta, drömma och med lidelse kämpa för att uppnå ett uppsatt mål. Det är jagandet, för jagandets skull som jag vill varna för.
Det är inget som talar för att en löneförhöjning, befordran eller ännu ett styrelseuppdrag skulle ge en större lyckokänsla än att känna sin älskades armar omkring sig. Känna sig älskad, sedd och bekräftad av sin man, sina barn och de människor man bryr sig om.
Små saker kan vara stora glädjeämnen. Doften av ett blommande apelsinträd, eller syren, en iskall stjänhimmel, rena lakan som blåst torra i vinden, en klapp på axeln, ett fynd på bokrean, en liten hälsning på kylskåpsdörren på morgonen eller en oväntad och komisk situation.
Vi mäste stanna upp ibland och lyssna på den där rösten inom oss som talar om hur vi mår. Jag lät alltför länge bli att vara lyhörd för min inre rådgivare… och det fick sina konsekvenser. Nu har jag lärt mig, man kan lura många men inte sig själv, inte i längden. Vi måste ha en öppen dialog med den där vännen inuti. Den kommer med kloka råd och signaler om du frågar. Det här känns riktigt bra ! kan den säga. Eller varna, eller komma med vansinniga infall. Lyssna på den, den är din vän.
Säger den att du helt enkelt inte har lust att jobba över i kväll, så gör det inte. Gå hem i stället. Och säger den åt dig att ge gnälltanten i kassakön en kram - gör det. Det värsta som kan hända är att du får en handväska i nyllet
Jag skulle aldrig, vid någon ålder, kunna nöja mig med
att sitta i ett hörn vid brasan och bara titta på.
Livet är till för att levas !
Man får aldrig, av vilket skäl det vara må, vända ryggen åt livet.
Eleonor Roosevelt
